 Hon är en glad kompis som gillar när det händer mycket. Hon kan lätt bli arg men det håller aldrig i sig särskilt länge. Hon tycker om att prata och kan aldrig komma ihåg att man bör räcka upp handen i klassrummet innan man börjar svara. 
Att komma i tid och att komma ihåg
att ta med sig rätt saker är jättesvårt
för henne, det går bara inte!
Det blir en hel del tjat.
Besvärligt för Emma är det
när hon har glömt kvar alla sina
tjocka tröjor och jackor i skolan
och det är kallt på morgonen när
hon skall gå iväg. Emma har inte
svårt att koncentrera sig på sånt
som hon tycker är roligt.
Då flyger tiden iväg och
hon kan bli sur och grinig
om någon avbryter henne.Det som är svårt för henne är att göra sånt som inte är så kul – vissa läxor och skoljobb t.ex. Hon får sällan något gjort på lektionerna och sedan blir det som ett helt BERG med saker som hon borde göra när hon kommer hem. (Oftast blir det inte av för hon brukar glömma böckerna). |
 Erik, som också går i Emmas klass, är nästan Emmas motsats. Han har också svårt att koncentrera sig på sånt som han inte är så intresserad av. Han drömmer sig bort, säger fröken och mamma när de träffas på utvecklingssamtal. Han tycker om att skriva berättelser, långa historier om hjältar och monster. Han skriver bra men han har svårt att läsa och komma ihåg vad han har läst. I skolan brukar fröken gå förbi honom ganska ofta när han skall arbeta och 
liksom ”puffa” på honom – annars glömmer han ofta vad
han skall hålla på med.Erik gillar inte när saker och ting ändras – det är jobbigt för honom, för då vet han inte riktigt hur han skall göra. Både Erik och Emma har svårt med koncentration, fast på olika vis. En del människor har så stora svårigheter att koncentrera sig så att det blir riktigt jobbigt för dom. Särskilt besvärligt kan det bli i skolan. Så är det för Emma och Erik. Emma har fått diagnosen ADHD och Eriks diagnos heter ADD. (Fast om jag skriver ”ADHD” i texten så stämmer det ofta både på Erik och Emma ) ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla på den. |
