 Varje barn har sin unika personlighet som skiljer just det barnet från alla andra och som väcker föräldrarnas och syskonens kärlek och fascination. Det gäller förstås också barn som får diagnosen ADHD. Men som grupp har dessa barn också vissa drag gemensamma. De fungerar på ett annorlunda sätt som gör att de kan vara svårare än andra barn att förstå sig på och att fostra. Vad innebär barnens svårigheter? 
Problemen kan se mycket olika ut hos olika barn, både
till sin karaktär och svårighetsgrad. Det barnen har
gemensamt är att de har svårt att koncentrera sig och att
vara uppmärksamma mer än korta stunder, i synnerhet på
sådant som inte väcker deras omedelbara fascination.
En del barn är närmast passiva och oföretagsamma, medan
andra är överaktiva och impulsiva till sin läggning.
Ytterligare andra växlar aktivitetsnivå mellan dessa
ytterligheter.Uppmärksamhetsproblemen kan ta sig många olika uttryck och vara av olika karaktär. De varierar naturligtvis också med barnets ålder och vilken situation barnet befinner sig i. Ofta brukar föräldrarna uppleva det som att barnet inte verkar lyssna när man berättar saker eller ger det uppmaningar, är splittrat och förvirrat, har svårt att förstå den röda tråden i ett sammanhang, är lättdistraherat, glömmer saker och överenskommelser, inte har något tidsbegrepp, inte kan sortera ut det väsentliga, tröttnar fort och att det har svårt att komma igång med och att genomföra uppgifter. Barnet flackar från det ena till det andra och ingenting blir ordentligt gjort eller slutfört. Vissa barn blir överväldigade av intryck som de inte kan sortera i, medan andra snarare verkar söka stimulans för att inte bli uttråkade. Att rikta uppmärksamheten på det väsentliga och att sedan hålla kvar den, utan att distraheras av annat till dess att en uppgift är slutförd, kan vara mycket svårt för dessa barn, liksom att lyssna färdigt på vad någon har att säga utan att tröttna eller avbryta. Karakteristiskt för de flesta är just den bristande uthålligheten och svårigheter att mobilisera energi för att göra sådant som barnet upplever som tråkigt eller enahanda. De barn som tillhör den passiva sorten kan vara mycket tillbakadragna, lite håglösa och tröga, svåra att engagera i sysselsättningar, osjälvständiga och kravkänsliga. Det kan verka som om de nästan saknade motor och energi. Barn som tillhör den andra ytterligheten däremot, den överaktiva och impulsiva sorten, hörs och syns hela tiden. Det är som om de inte kunde låta bli att reagera på stort och smått och ofta blir reaktionerna kraftiga och överdrivna. Barnet stannar inte upp och tänker efter innan det handlar utan det är impulsen eller intrycket för stunden som styr handlandet. Att planera för långsiktiga och abstrakta mål är svårt, barnet föredrar omedelbar och påtaglig behovstillfredsställelse. Barnen verkar ofta lite barnsliga och omogna jämfört med sina jämnåriga. Inte sällan får de problem med kamrater eftersom det inte riktigt klarar reglerna och villkoren för ömsesidig samvaro och lekar med jämnåriga. Det verkar som om dessa barn inte själva kan styra och reglera sitt handlande utan de måste hela tiden ha styrning utifrån av de vuxna, en styrning som de samtidigt ofta motsätter sig. Man kanske kan likna de förmågor barnen har svårt med vid det som krävs av en bra bilförare; att kunna anpassa körningen till vad som händer på vägen genom att vara uppmärksam på det väsentliga, reglera farten, lägga in rätt växel, styra och bromsa. Inte lätt att vara förälder Det säger sig självt att det inte är lätt att vara förälder till ett barn som har en sådan här läggning och att barnet påverkar hela familjen. Många föräldrar beskriver sina barn som extremt envisa och egensinniga, svåra att få in i vardagsrutiner såsom morgon- och kvällsrutiner, måltider, läxläsning med mera. Andra situationer som kan vara svåra för barnet är att vänta, valsituationer, övergångar från en aktivitet till en annan, att sysselsätta sig på egen hand för att inte tala om besök i affären, hos släkt och vänner etc. Barn med ADHD är ofta oberäkneliga och ojämna, har bra och dåliga dagar och kan växla sinnesstämning från den ena minuten till den andra. Det är lätt hänt att man hamnar i onda cirklar med mycket tjat, förebråelser och upptrappade konflikter och att man känner sig otillräcklig och osäker på hur man ska bemöta barnet. Vilka krav kan man ställa, kan han rå för sitt beteende, hur ska man få barnet att klara av de förväntningar som ändå finns på att kunna fungera självständigt, ta ansvar, klara vardagsrutiner, hjälpa till, fungera ihop med andra, ta hänsyn och så vidare? Här behöver man få stöd i sin föräldraroll och verktyg för att hjälpa barnet att fungera bättre i vardagen. I det följande får du som förälder eller annan närstående några tips och ideer som kan vara värda att prova. Men kom ihåg att just ditt barn är unikt och att det som fungerar för det ena barnet inte behöver göra det för det andra. Prova dig fram till vad som passar just ditt barn och er familj! |
  Varje barn har sin unika personlighet som skiljer just det barnet från alla andra och som väcker föräldrarnas och syskonens kärlek och fascination. Det gäller förstås också barn som får diagnosen ADHD. Läs Mer >>  Mycket av barnens tillkortakommanden beror på att omgivningen inte riktigt förstår sig på hur de fungerar. Det är viktigt att du som förälder verkligen skaffar dig den förståelsen. Läs Mer >>  Som förälder är du barnets viktigaste guide i tillvaron och barn med ADHD behöver väldigt mycket stöd och hjälp långt upp i åldrarna. Läs Mer >>  Som förälder tycker man ofta att barnet är ovanligt svårt att styra. Läs Mer >>  Mycket av barnens problembeteende går att förebygga genom planering och förutseende. Läs Mer >>  Vissa barn har extremt svårt att klara motgångar och förändringar. Läs Mer >>  Många föräldrar har dåligt samvete för att syskonen blir åsidosatta och får ta för mycket ansvar på grund av att barnet med ADHD är så krävande. Läs Mer >> 
Att leva med och fostra ett barn med ADHD ställer höga krav på
föräldrar och syskon.Läs Mer >>  Att leva med och fostra ett barn med ADHD ställer höga krav på föräldrar och syskon. Läs Mer >>  Begär inte för mycket av dig själv, ingen är perfekt. Läs Mer >> |
